Är litet alltid bättre än stort?

Det pågår en aktiv diskussion, särskilt i Esbo, om stora och små dagisar. Esbo har satsat på flera stora dagisar (med över 200 barn i samma byggnad) och många tycker att små enheter är bättre och tryggare för barnen. Man kanske ser framför sig hur 200 barn samtidigt springer omkring i en stor jumppasal och det råder allmän kaos. Men är det verkligen så? Är litet alltid bättre än stort när det gäller skolor och dagisar
Småbarnspedagogiken
Jag har själv erfarenhet av både små och stora dagisar. På det lilla dagis mitt barn gick en kort tid blev jag ofta ombedd att hämta mitt barn tidigare (ca kl 15) eftersom någon i personalen blivit sjuk och det inte gick att få vikarie på kort varsel. Jumppasalen fungerade som sovsal där man rullade ut tunna madrasser på det hårda golvet när det var dags för vila. Gården var en liten inhägnad sandplätt med gungor och sandlåda, men inte mycket annat.
På det större dagis vi senare flyttade till fanns det mer personal och även interna vikarier som kunde hoppa in vid behov. Jag tror aldrig jag hämtat mitt barn och stött på en vikarie jag inte kände. Mitt barn hade en egen säng i en sovsal som inte användes för något annat. Det fanns flera olika gårdar barnen kunde leka på, med skog och natur.
Mitt barn trivdes mycket bättre på det större dagiset. För mig som förälder kändes det aldrig stökigt eftersom varje grupp hade sin egen ingång och sina egna, avgränsade utrymmen. Gårdarna var så stora att det inte heller där kändes trångt. Personalen verkade känna både sin egen grupps och andra gruppers barn. Tre år där var en väldigt positiv upplevelse.
Skolor
Jag gick själv åk 1-6 i en liten skola i Esbo. Sammanlagt hade skolan ca 50 elever och tre sammansatta klasser. Många diskussioner kretsar kring att små skolor är bättre än stora skolor: alla känner alla, det finns lite eller ingen mobbning, det är lugnt och skönt och barn och föräldrar trivs. I min skola var det inte riktigt så. Visst hade vi en fin gemenskap, men det fanns en elev som mobbades genom hela min tid där för att hen hade glasögon. Min upplevelse var att ingen vuxen gjorde något åt saken. I skolan fanns också ett begränsat antal kompisar i samma ålder att umgås med. På en årskurs fanns det tre flickor och när två av dem flyttade bort blev den tredje kvar som ensam flicka i klassen. Det var inte trevligt för henne.
För mig är tanken om att litet automatiskt skulle vara bättre än stort en onödigt enkel slutsats.
Både små och stora enheter har sina fördelar och nackdelar. Små enheter är mer sårbara när det gäller personalens frånvaro. Det är också ibland svårare att hitta lärare till mindre enheter då de har mindre kollegialt stöd än större enheter. Känslan av gemenskap och sammanhållning är ofta bättre i mindre enheter, men för någon som känner sig lite annorlunda och lätt blir utanför kan en större enhet där det kanske finns andra likasinnade vara bättre. Mobbning förekommer tyvärr i enheter i alla storlekar. Det avgörande verkar vara de vuxnas förmåga att ta tag i mobbningen så fort de upptäcker den (eller gärna lite före).
Det finns otrevliga exempel på stora enheter, till exempel vissa enorma dagis i huvudstadsregionen där byggnaden inte lämpar sig för ändamålet. Jag hörde nyligen en historia om ett dagis med 10 grupper med endast en ingång. Det är givetvis inte okej. I Esbo har vi fördelen att vi kan bygga nya byggnader för stora dagisar och planera dem väl. Till exempel dagiset i Gröndal blev just färdigt med utrymmen för 12 grupper (ca 250 barn). Samma ingång delas av två grupper och gården går att dela upp i tre delar så barnen får leka i lugn och ro. I Monikko i Alberga finns det två olika jumppasalar och till exempel ett rum med klättervägg just för att där finns så många barn.
För mig är litet inte automatiskt bättre än stort. Man kan förstås fråga sig vad som är lämpligt stort? Någon kanske kallar en skola med 200 elever för stor, för en annan kanske en stor skola betyder över 1000 elever. Båda har sina bra och dåliga sidor och storleken är inte avgörande för om personalen eller barnen trivs. Vi behöver skapa trygga och bra dagis och skolor för alla våra barn och unga. Det kräver välplanerade utrymmen och tillräckligt med trygga vuxna. Dessutom tycker jag en av de bästa grejerna med Esbo är att vi har av båda. Familjer har olika önskemål och behov och jag tycker att det är viktigt att vi har olika möjligheter att erbjuda.
Vad väckte min text för tankar hos dig? Du får gärna kontakta mig på egastrin (a) gmail.com med dina funderingar.